Efter att ha sett larmrapporter hos bloggranne Kerstin, samt tagit en titt i Artportalen, kändes det som läge att knalla ner till matningsflotten vid Kungsträdgården i kgl. hufvudkommunen och kolla … ja, kolla läget! Så här såg det ut söndag morgon:
Se här: sångsvanen har en imponerande kraftfull näbb, och ett bestämt utseende. Jag vet inte om den rödaktiga färgen på halsen har någon särskilt betydelse. Opposition mot någon ‘vithetsnorm’ kanske?
Den här bilden är pedagogisk: i mitten ser vi hur olika varianter på sångsvansnäbbar ser ut. Ungsvanarnas näbbar är ännu inte gula. I förgrunden och bakgrunden kan vi jämföra med knölsvanens näbb.
Här är en liten trevlig näbb: även i år finns en mandarinand på Stockholms ström. Fin liten färgklick i det vintergrå!
BJÖRNBILD 