Två sorters blåsippor

Det finns vanliga blåsippor som enkelt och utan att krångla är blå …

… men för att förvirra allmänheten finns det ganska röda exemplar också (samt en vit variant som jag aldrig sett). Den här rödtonade blåsippan hittade jag på Djurgården i Stockholm. Tror jag sett ännu rödare sippor tidigare om åren. men så här såg det ut anno 2018.

Om bloggarbjorn

Många foton på bloggen är tagna med Canon IXUS fickkameror samt Nikon D3100, och på senare tid Nikon P900, samt en Xiaomi-mobil. De äldre bilderna som jag lägger upp (oftast svartvita) är mest från 1970-talet senare del, tagna med en Minolta SRT101, samt några med kameror från pre-digital tid vars märke jag glömt. Enstaka teckningar och målningar får slinka med också. För närvarande uppdaterar jag normalt bloggen var tredje dag. Händer det något sensationellt blir det tätare uppdateringar.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Två sorters blåsippor

  1. Johanna skriver:

    Fina bilder, speciellt sâ här femtio âr efter maj-1968! Blâsippor som är röda, rödtonade eller till och med vita och sedan blir blâ igen, det skulle man ju nästan kunna ta som symboliskt för samhällsutvecklingen numera. Undrar just om det kan finnas svarta sippor ute i naturen ocksâ…?

    Gilla

    • bloggarbjorn skriver:

      Det står inget i floran om svarta sippor. Svarta blommor är väl inte så vanliga över huvud taget? Minns något om en svart tulpan, men det måste väl ha varit en odlad, inte naturligt fixad, färg? För (oss) gamla 68-or kanske grått är den mest representativa färgen idag – tiden går!

      Gilla

      • Johanna skriver:

        Nej, det finns nog inte nâgra naturligt svarta sippor/blommor; har som du hittills bara sett nâgot som kallas svarta tulpaner men som oftast är mörkvioletta e.likn. Hâller med om att grâtt numera annars är mest den representiva färgen, i alla fall i urbana sammanhang. Kanske kan man ändâ en vacker dag stöta pâ grönsippor här och där, dâ en del vattendrag förorenas av olika kemikalier och metall-utsläpp…
        Men för att inte helt fastna i negativa reflektioner över modärna grâzoner och andra problem, kan man ju se mer poetisk pâ dessa fina sippor och t.ex. läsa Tranströmers dikt ”Blâsipporna” i Det Vilda Torget frân 1983:
        ”Att förtrollas – ingenting är enklare. Det är ett av markens och vârens äldsta trick: blâsipporna. De är pâ nâgot vis oväntade. De skjuter upp ur det bruna fjolârsprasslet pâ förbisedda platser där blicken annars aldrig stannar. De brinner och svävar, ja just svävar, och det beror pâ färgen. Den där ivriga violet-i-blâ färgen väger numera ingenting Här är extas men lâgt i tak……. ”
        Sâ mâtte ändâ vâra blâsippor kunna förbli som de är och länge än….!

        Gilla

  2. bloggarbjorn skriver:

    En del insekter och fåglar har påverkats av miljöfaktorer, exempelvis blivit mörkare på ställen med mycket koleldning. Undrar hur det går med dem när avgaserna renas? Tror aldrig jag hört att växter påverkas på det sättet, men mina kunskaper är ringa i ämnet. Jag vet bara att de ofta föredrar särskilda jordar, någon blomma (har glömt namnet) indikerar att det finns koppar i marken. Trampörten tycks vara självplågare, för den gillar faktiskt att folk och fä trampar på den.

    Mina erfarenheter är inte samma som Tranströmers – jag har ett fast ställe där jag går och tittar på vårkanten, och där brukar blåsipporna sticka upp i rätt tid. Jag blir alltså inte förvånad, utan känner mer av glatt återseende.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s