Några fåglar jag mött våren 2020

En storskarv kom simmande i Riddarfjärden. Kanske inte vår mest omtyckta fågelart (för att uttrycka det snällt), men se det märkliga gröna ögat, och de prydliga fjädrarna på ryggen!

Att stå på en stolpe och se viktig ut är väl ett jobb för skrattmåsen.

Det här var min första sädesärla för året, jag mötte den på Reimersholme. Se hur ärlans färger passar så bra för att kila omkring på grå stenhällar!

Om bloggarbjorn

Många foton på bloggen är tagna med Canon IXUS fickkameror samt Nikon D3100, och på senare tid Nikon P900, samt en Xiaomi-mobil. De äldre bilderna som jag lägger upp (oftast svartvita) är mest från 1970-talet senare del, tagna med en Minolta SRT101, samt några med kameror från pre-digital tid vars märke jag glömt. Enstaka teckningar och målningar får slinka med också. För närvarande uppdaterar jag normalt bloggen var tredje dag. Händer det något sensationellt blir det tätare uppdateringar.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Några fåglar jag mött våren 2020

  1. agnetapensionar skriver:

    Jag gillar fåglar så tack för dina fina foton! Har du sett blåhake någon gång?

    Gilla

    • bloggarbjorn skriver:

      Ja, sett och hört många gånger i fjällen. Fantastisk sångare. ”Den svenske näktergalen” (Luscinia svecica) enligt Linné. Låter mycket bättre än den vanliga bruna näktergalen.

      Gilla

      • agnetapensionar skriver:

        Nej, det tycker inte jag (bara hört sången på nätet) men näktergalen kan och lilla trädgårdssångaren. Utseendemässigt slår blåhaken förstås de andra två med hästlängder.

        Gilla

  2. bloggarbjorn skriver:

    Näktergalen är förutsägbar hur den låter, blåhaken kan variera sig, härma och förvirra. Jag var en halvmil från Abisko Östra, uppe på fjället, när plötsligt signalen från järnvägsbommar hördes, som de låter när man sitter på tåget som rusar förbi. Efter några sekunders förvirring drog jag följande slutsatser: 1. det är för långt bort för att järnvägssignalerna i Abisko kan höras här, och 2. även om de hördes skulle de inte låta som från ett tåg i rörelse. Och så fick jag syn på en blåhake som satt och fixade fram ljuden i en fjällbjörk! Nu måste jag se vad Erik Rosenberg skrev om blåhaken i sin klassiker Fåglar i Sverige: ” … står i särklass bland nordiska sångfåglar” menar han. Jag håller med, även om den mycket mer begränsade lövsångaren är min största favorit i fågelvärlden. En liten anspråkslös tonföljd som är lätt att känna igen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s